På låg växel

Senaste dagarna har vädret inbjudit till återhämtning inomhus. Jag har läst ut en påbörjad bok och hämtat en som jag reserverat på biblioteket. När regnet smattrar på taket är det bland det mysigaste jag vet att läsa.
 
 
Jag tror jag var på typ 50:e plats när jag reserverade Läckbergs senaste bok, och hade inte väntat mig att det skulle gå så fort, men numera är ju hela Norrbottens bibliotek kopplade till varandra, så det är väl därför antar jag. Det blir bra med lite spänning efter "feel-good"-boken om hattaffären.
Jag har också passat på att få inspiration med hjälp av SVTplay.
 
 
... och ett av mina favoritprogram på löpande band. Ibland är det bra att ha missat en massa avsnitt, så att man kan få gotta sig en längre stund.
 
Vi besöker svärfar tillsammans med svärmor en stund varje dag också. Han blev inlagd dagen före midsommarafton och är kvar än. Han har fått en hjärninfarkt, men klarat sig väldigt bra än så länge. Det enda som märks på honom just nu är att syn och synintryck inte fungerar riktigt som det ska. Nu är det i alla fall slutkört bil för "gubben". Det är då ett som är säkert!
 
Midsommar firade vi hemma hos oss.
 
 
Sonen och dottern tog tag i midsommarstångstillverkningen under förmiddagen och gjorde det med glans.
Hela släkten på min sida var samlad på kvällen, vilket var superkul! Vi var 18 pers. inklusive barnen, som fick plats på altanen. Är det midsommar så är det!  Men vädret var faktiskt riktigt bra just då. Efter den traditionella 5-kampen gick vi dock in.
 
 
Apelsinerna var i centrum i år. Både i gamla beprövade grenar....
 
 
... och i nya annorlunda grenar. Den här är från början tänkt att man ska ha strumpbyxorna med en boll i foten, på huvudet och sedan få ner flaskor genom att vifta på skallen. Det gick bort helt i och med att vi är så många med handikapp av olika slag! Vi var, i alla fall jag, alldeles tillräckligt slutkörda, trots enklare koncept. Tack och lov så hade vi både apelsin-kalle, boll-kalle och stövel-kalle som kröp och sprang och hämtade tävlingsredskap åt oss.
 
 
Prisutdelningen tog vi slutligen inne i värmen tillsammans med efterrätterna. Då hade det både blivit kallt och mycket mygg. Men med facit i hand, så hade vi ju i alla fall tur med vädret. Dagarna därpå regnade det i princip hela tiden, mer eller mindre i alla fall.
 
Så trädgården får frodas på egen hand och jag får vila och planera tills vidare. Här kommer ett smakprov på sockerärten...
 
 
.... som gör premiär i min trädgård.
 
 
 
 
 

Kommentera här: