Inte alltid alla hemma

Jag gör det hela tiden! Glömmer! Allt möjligt!
Igår var jag på husvisning med ungdomarna och kommer hem utan väska. Jag ringer dottern och ber henne ringa mäklaren. "Du får ringa själv! Jag skickar numret" Ja, det var ju inte mer än rätt. Tack och lov så var han kvar och vi hade inte så långt dit, så det löste sig. Den här gången också! Däremot så har jag er par svarta skinnvantar borta, samt en vinterhandske. Jag blir som less mig själv emellanåt...
 
Motivationen steg i och med att vi får oväntat besök till veckan. Två betydelsefulla människor anländer med tåg på måndag. Vi planerar dessutom en liten tripp i slutet på veckan, så jag fick helt plötsligt mycket att se fram emot.
 
Min bokstavstavla som jag fick i julklapp av sonen åkte äntligen upp.
 
 
Men även här saknas det några "skruvar" som synes. Logiskt så tycker jag att bokstäverna skulle ha varit fler till den större modellen tavla, men icke det. Det får bli en sväng in på Classe i morgon, när vi ändå passerar. Jo, det blir en tur imorgon också, men inte så intressant för min del. Jag följer med som stöd och sällskap.
 
Prinsessan har varit här på förmiddagen, eftersom febern kom tillbaka igår. Nu får vi hoppas att det ger med sig under helgen. 
 
Trevlig hemma- eller borta-helg på er😍
 
( man kan ju som sagt vara borta fast man är hemma också😂)
 
 
 

Fortsatt firande

Knappt har julen hunnit få hjälp att krypa ut, så
fortsätter firandet i form av födelsedagskalas. Födelsedagsbarnet har blivit hela 24 år och jobbade kväll på högtidsdagen. Eftersom svärsonen gjorde detsamma så fick vi sovfrämmande.
 
 
 
Dagen till ära fick hon måla teckningar, som tillsammans med tulpaner och choklad, väntade hennes mamma, när hon kom från jobbet på nattkröken.
 
 
På morgonen, efter ett tidigt uppvaknande dessutom, var det dags för vaccin för den lilla. Mormor blev inropad från väntrummet och skulle också vara med därinne. Gullungen! 
Igår bjöds det på födelsedagsfika. 
 
 
Vansinnigt gott som alltid! Citron/vit choklad- moussetårtan var magisk! Antalet gäster var decimerat p g a feber. Verkar oerhört smittsamt, så jag hoppas den håller sig på rätt sida om släktgränsen. Det räcker till och blir över med det som är idag. Men man får ju som sagt inte välja varken det ena eller det andra, så hoppet är viktigt.
 
I veckan har jag och en vän äntligen fått till en träff. Det var längesen sist! Vi var en sväng på Heta Hyttan. Synd att ingen sätt och skapade just då. Här kommer några bilder från ett tidigare besök.
 
 
 
 
Efteråt hälsade vi på mamma och visade nya lägenheten. Både mamma och jag fick tulpaner. Jag hade sparat blåbärsris från måndagen, så det blev så fint i köksfönstret igen.
 
 
Idag ska jag vara hemma!!! Mannen är på rally i Råneå. Jag ska försöka att inte göra någonting. Soffan, filt, TV är planen. Om och när medikamenterna börjar verka kanske jag gör någon liten insats någonstans, men just nu är det tveksamt. Tror nog att sonen känner detsamma efter gårdagens nypremiär av "Karlsson på taket".
 
 
Hujedamej så mycket snö vi har fått! Snart ser vi inte ut!!! Tacksam att vi har en hjälpsam son, som ställer upp när det behövs❤ Jag är också tacksam att jag missade fönstret med liten marginal, när jag skulle ge mig på, det för mig omöjliga, att kasta upp en stor och tung flaska vatten åt honom. Inte för att det kanske hade gott bättre om det hade varit något litet och lätt- jag kastar inte bra. Så är det bara... Jag fick hämta hjälp till det också. Fast jag är bra på andra saker😉 Tack o lov😊

Tillbaka

Så skönt det ändå är att vardagen är här efter alla helger. Idag har vi t.ex startat upp vårterminens junta. Jag är helt slut, men glad över att ha orkat vara med. Jag påbörjade utsmyckningen av lampskärmen till köket, som jag är ganska säker på att jag visat tidigare. Jag vet inte än hur den kommer att se ut, utan tar det eftersom, så får vi se vad det blir. 
Barnbarnet har sin första dag på förskolan på länge. Under julhelger och mellandagar har vi hjälpts åt med hennes farmor och farfar att sköta de få dagar då det har behövts. Igår var hon med oss. Vi passade på att hälsa på svärmor på förmiddagen. Undrar förresten om hon har hittat och ställt tillbaka allt som vi sanerade eftersom😂 Det är betydligt lättare att vara hemma hos oss kan jag säga. Allt är ju så spännande där man inte är så ofta. Nyfiken i en strut.....
 
Jag kom på att jag nog inte har visat hur sängen, som vi byggde,  blev när den var klar, eller har jag det? 
 
 
Hon blev så överraskad när hon fick komma in i rummet, kollade på oss, kröp upp i sängen och la sig mot kuddarna med ett leende på läpparna.  Det var värt allt jobb vi lagt ner. Hon verkar trivas så bra med den och både somnar och sover så mycket bättre nu. 
 
 
Den här tycker jag är så bra😊 Mannen är verkligen bra på många olika saker. Just i det här fallet känner jag mig dock väldigt delaktig, inte bara med målning utan med hela projektet. Det är kul att bygga tillsammans. När vi har vilat upp oss kanske det kan bli något åt oss själva också. Det ska jag se till att det blir! Det ger så mycket att känna att man har gjort någonting själv och ger mening. Extra viktigt när man saknar den där yrkestillhörigheten, som man har om man kan och har förutsättningar att jobba. Det är lätt att känna sig mindre värd, otillräcklig och slå på sig själv. Att hitta något som ger mening, som kroppen klarar av emellanåt är inte alltid så lätt. Men superviktigt! Bättre att göra någonting, även om man bli sämre ett tag, och känna stolthet, glädje och mening. 
 
 
Bron är tillbaka och Beck is back, tillsammans med fler omtyckta serier.
Livet rullar på.... framåt....inte tillbaka.