Pigstarkt

Idag gjorde vi en liten utflykt- mannen, jag och mamma. Jag drog iväg dem till en loppisbutik, som jag läst om på fejjan. Den heter Pigstugan, men kändes mer som pigrummet. Det var jättelitet, men väldigt fint inrett. Några mindre inköp blev det också. Vi kunde ju inte komma hem tomhänta, efter en tripp till grannkommunen.
 
 
 
Jo, jag gav mig själv dispens vad gäller mitt ramförbud. Den var så fin, trots att den saknade glas. Ljuslyktor är ju också något som jag har gott om, men jag blev så förtjust i den här som var så hög och hade så fint mönster i glaset. Jag vet inte om det syns så bra, men det är franska liljor runtom. Jag har konstaterat att jag är i en glasperiod just nu. Tidigare i veckan fyndade jag små glasskålar, en citruspress i glas och en superhäftig glasvas (som jag inte förevigat ännu)
 
I mitt eget lilla pigrum, bara aningens mindre än Pigstugan, har jag utfört ett uppdrag som jag fått av svärsonen. Han har inte sett det ännu, så jag vet inte ännu om jag får godkänt. Han ville att jag skulle sy på ett märke på en "collagejacka", i lagets färger. Nu är det gjort i alla fall, efter lite många om och men, men ganska smärtfritt trots allt.
 
 
 
Å äntligen har jag sytt en plastpåsförvaring, som funnits i huvudkontoret hur länge som helst. Den nya dammsugaren inspirerade till lite fix i den väldigt lilla städskrubben. En bra väggförvaring för bl.a dammsugarborstar, som vi förr kunde ha i dammsugaren, löste även fler förvaringsbehov. Tjoho! Det tog bara sju år ;-)
 
 
Med hjälp av bokstavsmallar, tygpenna, lakansväv och lite spets så var den fort gjord. Resår uppe och nere också. Omtyckt även av mannen!!!
 
Den allra finaste pigan i världen har också varit hos mormor (och morfar ;-) )
Det händer saker hela tiden. 
 
 
Hittills har händerna fått all uppmärksamhet, men igår var det som att hon upptäckte fötterna. Det såg så himla roligt ut. Nu ska hon bara sitta upp. Det duger inte längre att ligga och mysa i famnen. Nä, upp och se och vara med! Jag är så tacksam att jag får följa lillpigan på så nära håll. Jag vet att det inte är självklart för alla mor- och farföräldrar att ens få träffa sina barnbarn och det gör mig så ont!!! Fatta vad illa de föräldrarna gör både sina barn och sina föräldrar. De åren går ju aldrig att få tillbaka. Sorgligt är det!
 
Nu ska jag försöka släppa de där sorgliga tankarna och fokusera på mitt och de mina. Kanske till och med sova litegrann... så småningom...Zzzzzz 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

En dag i taget

Sköna söndag
 
Kollade ikapp olika program på Play och virkade på en bläckfisk. Ingen annan inne. Bara jag.
 
Mysiga måndag
 
Följde med dotter och barnbarn på babysim. Var inte med i vattnet utan fotade och njöt av att se lillgumman njuta. Efteråt bjöd jag på fika på Hanséns. En riktig mysdag med andra ord.
 
 
 
Trevlig tisdag
 
Måndagens junta flyttades till tisdag. Jag jobbade med flera olika projekt. Fortsatte med rammålning, målade en kartongbokstav och klädde lådor med tyg. Bokstaven gjorde jag klar hemma under kvällen. Mannen frågade om jag inte fick nog under dagen. Ibland så är det lika bra att passa på när inspirationen finns.
 
 
 
 
Till saken hör att jag innan juntan var och hämtade pyssellådor, som jag köpt via "köposälj". Där i fanns bokstäverna, så inspirationen var ett faktum.
Den blåa lådan känner jag mig inte riktigt färdig med än, men det får bli nästa veckas pysslel.
 
Ovärderliga onsdag
 
Barnbarnet dök upp efter sin massage. så dagen var räddad. Bäbismys slår allt. På kvällen fortsatte det, fast då i lägenheten, som snart är inflyttningsklar. Vi började lite smått att förbereda för tillbakaflytt.
 
Tillfredställande torsdag
 
Jag och Jill (Johnson) hjälptes åt att städa och rensa i några köksskåp. Hon sjöng och jag skötte det andra. Hennes nyaste låtar lockade fram lite tårar dessutom. Herregud, så känslosamt städning kan bli. Nöjd som attan, tills jag började tänka vilka skåp osv som är kvar. Jag behöver verkligen träna på att sätta punkt när jag har gjort nåt och inte börja tänka på vad som är kvar. Jag tycker ju som att jag blivit så klok med åren. Emellanåt i alla fall..... Så nu är jag nöjd! Punkt.
 
 
 
 
 
 

Hittegods och skadat gods

Efter återhämtningsdagen med värme i solrummet och skratt på bio, tog vi itu med lite hemmajobb. Mannen och sonen knåpade ihop nya hyllor i förrådet, vilket innebar städning och rensning. Det var givande på många sätt. Vi hittade kubbspelet, som varit borta länge och som vi trodde att vi hade slängt. I botten på en ryggsäck, som mannen fått för mååååånga år sedan från jobbet, hittade han en förvaringspåse som innehöll en liten mourikka med fällbart handtag och en stekspade. Vi har tyckt att ryggsäcken känts tung, men aldrig förstått att botten var något annat än botten. Vilken tur att den inte åkte på soptippen, som först var tänkt!
Och så skönt att veta vad man har och var man har det. Hur länge det håller i sig (tänkte mest på minnet) är en annan femma.
 
Innan solrummet var vi en snabbsväng på Reprisen. Jag blev så glad över denna stomme, som jag strippade direkt. Än en gång fick jag användning för skärmatta och rullskärare. 
 
 
Jag har fått iväg alla våra sommardynor till mammas källare. Och en pelargon och en ros, som jag hoppas ska överleva vintern. I samma veva var barnbarnet och fick sina första sprutor. När vi kom hem från stan låg dammsugaren ute på gräsmattan. Jag förstod ganska direkt att den hade tagit sitt sista andetag. Det gjorde inte så mycket tycker jag. Den hade varit med i många herrans år. Nu står en ny och fräsch maskin i städskrubben och väntar på sitt första uppdrag.
 
Det blir inte alltid som jag hoppas och tror med mina projekt. När jag äntligen bestämt hur jag ska dekorera ett betonghjärta, som väntat i flera år, så blev det pannkaka.

 
Så jag får hitta på något annat helt enkelt. Måla först antagligen....Jag gillar annars betong som den är, men vad göra???