Rätt så bra vecka

Jag lyckades inte hålla mig så länge, vad gäller skapandet.
 
 
Jag ryckte med mig korgen när vi for till mamma i tisdags och däri låg detta garn, (som dessutom följde med hem från mamma sist-hon verkade glad över att "slippa" sticka mer sockor), och bad om att få bli påbörjat.
Om duken "smakade" skogsbär, så känns det här som att jag sitter med "Norrsken" i knät. I brist på äkta vara, så är det ju inte så dumt.
 
 
Det var lyx att få åka bort och äta. Mannen åt brunabönor med svärmor. Jag, och sonen som kom efter jobbet också, bytte bönorna mot makaroner. Med korv och gudomligt gott fläsk till.
 
Efterrätten har jag ju redan avslöjat. Premiärhandlade på ett litet hemmabageri på vägen ut. De var precis i min smak. Lagom med mandelmassa och inte så stora. Betydligt dyrare än på mataffären förstås, men lite lyx på självaste fettisdan är väl inte hela världen.
 
Nu har jag äntligen fått upp min "Meny-tavla", som jag började tillverka för x antal år sedan. Det var på pysselgruppens tid.
 
 
Jag hittade självhäftande magnetband på rulle och vips satt den uppe på extrakylen. 
 
 
Jag insåg att jag behöver få upp den för att den ska bli klar. Jag ska hitta på en lösning för måltidslapparna på ytan till höger. Vips så upptäcker jag något bland bra-att-ha-grejerna, som passar perfekt. Det känns som att sannolikheten att komma ihåg det är mycket högre, när den sitter framför ögonen. Nu ska den bara användas också! Tänk vad skönt att veta vad vi ska äta hela veckan?!
 
Jag är inne i en fas där jag känner att jag vill rensa och framför allt organisera, både för att hitta(🤣), veta vad jag har(🤔) och därmed spara tid och kanske till och med pengar. Kyl, frys och skafferi hör till det som nyligt är avklarat( för sjuttioelftegången, men peppar, peppar...nu känns det lite mer hållbart)
Jag har faktiskt skrivit upp det mesta vi har i frysen och prickar av eftersom det används. Mitt minne är ju som bekant under all kritik. Jag kommer ihåg att vi har det vi inte har, och köper mer av det vi trots allt hade. Därför känns det som att jag äntligen har hittat en strategi som ska hjälpa mig. Det tog bara 56 år....
 
Det lär ta tid innan jag kommit i mål, för det blir nåt utrymme då och då med vilodagar och annat blandat. 
Men jag har en plan👍