Det går bättre och bättre...

...dag för dag 😊 Med ryggen i alla fall. Och det är jag så glad över. Jag klarade av att gå på Arcus-loppisen, även om jag fick göra det på ett annat sätt än jag brukar. Jag kan gå längre och längre stunder och kan röra mig mer och mer. Däremot så har jag haft "upper-body-problems"( hockeyspråk 😉) Blåsten? Regnet? Yogaövningarna? Kanske en blandning av allt, men det löser sig säkert. Jag har varit och fått pepp hos sjukgymnasten idag.
Dottern har varit här varje dag den här veckan, när pojkvännen jobbat eftermiddag. Tiden går långsamt när hon inte kan göra så mycket. Ikväll gjorde hon i alla fall jättemycket för mig. Inspirerade, planerade och gav tips. Now we're talking! Det blir nog bra det här☺
Jag skriver mer när jag har tillgång till foton, även om de inte är så många. Skriver på "plattan" nu. Ville bara uppdatera min status. Fortfarande gift😉, mer levande än för ett par veckor sedan, förväntansfull, förhoppningsfull och inspirerad. Inte så illa pinkat av en trähäst, kan jag tycka. Samtidigt så finns många, som går igenom svåra saker just nu,  i mina tankar.  Det ena behöver inte utesluta det andra, även om det många gånger är lättare sagt än gjort. 
Puss&Kram
 

Ensam är inte stark

Denna vecka har jag lyckats ta mig igenom, utan att veta vilken dagen har varit. Det spårade nog ur redan på måndagen, när jag inte hade någon junta. Sedan fortsatte jag blanda ihop dagarna resten av veckan. Däremot så har jag med hjälp av en pillerblandning och yogaövningar blivit något bättre i ryggen. Det funkar i alla fall att röra sig inomhus. Då handlar det inte om några tyngre sysslor förstås. Igår kämpade sonen och svärsonen med att frakta ved som vi fått av "svärfar". Oj, vad de jobbade! Jag är så tacksam både för grabbarnas insats och vedladdningen. Så rik jag känner mig❤ 
Imorgon följer jag dottern till Sunderbyn. Hon ska operera karpaltunnelsyndrom. Skenor har inte hjälpt och ena tummen är jättepåverkad. Det är ju bra att det är ganska många veckor kvar innan bäbisen kommer så det hinner läka. Jag kommer förstås att ställa upp så mycket jag orkar och bl.a sy spjälsängsskyddet, som hon hade tänkt göra själv.
Andra guldkorn i veckan är flera vänners besök. Bästa vännen kom med både piller, rosor och mörk choklad i början på veckan. Guld värt😚 Nån dag senare kom en efterlängtad vän, eller snarare två😉, som varit på en lååång resa både i kilometer och antal veckor. Ändå kändes det som igår när de väl stod på gården. Jag blir så glad av att höra hennes historia. Vi hämtade hem pizza och surrade på om ditt och datt. 
Igår dök stuggrannarna upp och tog en kaffe. Alltid lika trevligt😃 Sommaren känns verkligen inte långt borta! Det regnar för fullt, vilket ju inte är så trevligt, men oj, vad det tinar!!!
Tyvärr har jag inga foton att bjuda på denna gången heller. Jag har helt enkelt haft fokus på annat.
I veckan blir det nog att fortsätta i samma spår. Rehabilitera och umgås mera. Sonen fyller 20 år i övermorgon. För första gången (tror jag i alla fall?) så har vi beställt en tårta.Tänkte försöka mig på att baka en långpannekaka imorgon, men att slippa tårtbaket underlättar ju en hel del.
Ha en bra vecka därute😇

Usch för ischias

 
Jag är inte så aktiv varken här eller där just nu. Ischias de luxe har drabbat mig. Ännu en ny erfarenhet, som jag gärna hade varit utan. Jag förstår visserligen andra bättre efter detta och inser att jag behöver sköta om mig själv bättre. Ibland så känns det sååå himla bra och jag tänker att det nog är bättringsvägen. Sedan kommer ett bakslag, som det gjorde i morse, och jag kommer ingenstans. Jag klarar inte ens av att falla ihop i en hög på golvet, fast jag inte kan stå eller gå. Det slutade med att mannen sköt in en stol bakom mig så jag kunde sätta mig på det bättre halvan och kunde börja slappna av sakta men säkert. Han gjorde mig sällskap och där satt vi vid köksbänken och tittade ut på innergården och drack morgonkaffe. Utan att ens ha morgonpinkat! Jag insåg att det inte var så himla smart, men det löste sig. Efter en stund när smärtstillande börjat verka kunde jag ta mig till toan utan problem. Vilken lycka! Pjuu! 
I lördags var jag så bra, så jag lyckades fara på loppisen jag först hade ställt in. Jippie☺ Å, fint sällskap hade vi också. Lilla donnan på 2 månader gjorde loppis premiär i bärsele. Så himla "gullat"! 
Jag kunde inte låta bli att köpa en pyjamas i storlek 56, med ugglor på, till lilltjejen som fortfarande är i magen.
Och så fyndade jag ett bord att ha ute i sommar med förvaring under en bricka. Jag planerar att hotta till den med självhäftande plast, som jag har på lagret. Jodå, sommar- och trädgårdsboxen i hjärnan har kopplats på nu. Så nu lägger jag in en beställning på friska ryggar, alternativt ett gäng räddande änglar som kommer och fixar till allt jag vill ha gjort ute. Önska kostar ju ingenting och ibland så får man ju det man ber om 😉
Hur skulle livet se ut utan drömmar😊?