Uppåt och neråt och däremellan

 
Jamen, då har det äntligen hänt! Mannen vann "halva potten" igår på hockeyn :-D Jag kan intyga att det återigen kom till någon/några som behövde det. Jag tror fullt och fast på att allt alltid ordnar sig till slut. Det som krävs är att vi accepterar situationen som den är och gör det bästa vi kan med de förutsättningar vi har. " Hä jäll it jööl!"
Och visst deppar jag ihop emellanåt jag också, fast mer och mer sällan tack och lov. 
I alla fall så ringde jag frissan direkt på morgonen och fick tid kl 15. Det var onekligen välbehövligt eftersom att jag var dit i augusti sist. Vilken lyx! 
 
Kroppen har protesterat både igår och idag. Trotsade värk och stelhet och gick en promenad på morgonen. Det var kallare igen, men vackert med ljuset.
 
 
Vilade efteråt och fick sedan oväntat besök av en tvåbent och en fyrbent vän. Efter en varm kopp te och lite surr, så ville förstås de fyrbenta ut på äventyr. Och jag ville med, så på med kläderna och ut igen. Det slutade med att vi premiärgick ute på isen. Så fantastiskt härligt! Slätt och lättgått- efter bilspår dessutom. Glada vovvar, trevligt sällskap och SOL! Glömde bort kroppen för en stund och mådde gott.
 
Ingen mer vila hanns med. Fick skjutsa mannen till "garaget" och åka in tidigare än tänkt till civilisationen.Tur att svärisarna bor bredvid frissan.
Efteråt skulle jag göra ett ärende på Ö&B och fyndade fina burkar med en kaffemugg i varje. Endast 15 kr/st på rea. Det fanns tre olika motiv, men jag gillade den här bäst.
 
 
Det är mycket möjligt att det blåa bandet byts ut mot någon fin spets i stället. Jag blir medveten om att jag är inne i en burk-period nu. Kan nog vara att jag börjat förbereda och drömma om mitt kommande pysselrum. Det kan dröja än, men jag känner hopp. Jag har till och med kollat in en dagbädd på IKEA imorse, som jag tror skulle passa bra där. Trots att det är litet så vill jag ha sovplats därinne åt dottern (om de behöver sova över sen), mamma och andra eventuella gäster.
Spännande att planera och drömma...
 
 
 
1 Perra:

skriven

Får väl säga grattis! Vet numera hur det känns, efter 10 månaders sjukskrivning!
Inget vidare "socialt skyddsnät" i Sverige, efter snart 8 år med alliansen.
Jag börjar arbetsträna i morgon i alla fall, så det är i alla fall positivt.
Perra E

Svar: Livet är tufft när man drabbas av sjukdom. Så spännande att få börja arbetsträna. Jag håller tummarna för att det kommer att funka för dig! Kram på er!
insikterochutsikter.blogg.se

Kommentera här: