.... i min lilla låda

Tro't eller ej, men jag mår bättre. Hostar lite fortfarande och blir hes om jag surrar eller sjunger för mycket. Det värsta är att det är så svårt att skratta. Jag får liksom ingen luft. Så det längtar jag efter. Att få skratta så det känns ända från tårna och upp till hårbotten!!! 
Jag har gjort alla tre idag, så det känns just nu. Men när jag äntligen fått träffa lillgumman igen, så blir det lätt lite intensiva stunder.
 
 
Nu babblar hon HELA tiden. Det är så kul!
 
Tisdag är ju lika med junta också. Jag klädde ytterligare en pärm med tyg. 
 
 
 
 
 
Jag älskar mina fina pärmar. 
Vi passade också på att gå på konstutställning inne på folkhögskolan bredvid.
 
 
Min närmsta granne är med och ställer ut, så det var kul att få se hennes alster. Lite nostalgi var det också att gå in i lokalerna. Kan det vara 5-6 år sedan jag gick där några månader? Tiden går ju så fort....men jag njöt verkligen av den korta tid jag fick på Konstlinjen. 
 
Nostalgikänsla får jag också när jag tittar på mitt pysselskåp. 
 
 
Det är "Farbror Frippe" och jag liksom. Man vet inte riktigt vad som väntar när man öppnar locket( om de inte är märkta vill säga) Det får bli nästa uppgift att märka resterande också. Jag inser att jag behöver hjälpa mig själv, så jag slipper leta grejer hela tiden. Det tar så enormt mycket energi och tid helt i onödan. Den tiden vill jag använda till att skapa någonting i stället. 
Tack för idag alla inblandade! 

Kommentera här: