Urbotatråkigt
Alltså, jag längtar så tills förkylningen från "hell' är över. Häromdagen kände jag mig piggare och trodde att den var på upphällningen. Så fel jag hade! Samma kväll kom slemhostan. Och värken kom tillbaka. Och regnet...(bra för gräsmattelagningarna dock)
Bilen har gått i "limpmode" och står där den står tills reservdel kommer. Förhoppningsvis är det den som är felet. Mannen(och jag) börjar vara gode less på alla fel här och där. Det räcker tyvärr inte att den är snygg!
Tur vi har barn som kan ställa upp med skjuts och lån av bil emellanåt.
Igår fick jag skjuts av barn och barnbarn. När vi ändå var på rull var vi på växtrea. Dottern hade pengar innestående till en stor ros, men fick både det och blommor till balkonglådan plus en filt. Ibland är det bra att vara sen.
Jag fick salladsfrön gratis, som jag precis varit ute och lagt i jord. Nåååågra plantor råkade hänga med hem också...de var ju så billiga😉
Det var en pärs att vara iväg och svetten sprutade, så powernapen efteråt var magisk. Resten av kvällen var lång och skittråkig. Jag tycker inte om att inte orka göra nånting överhuvudtaget. Inte ens virka!
Nåväl, slut på kröjmandet......
Det börjar blomma här ute också.
En rostig bricka har hittat sig en ny plats.
'To plant a
garden is
to
believe
in tomorrow"
Audrey Hepburn
Med andra ord, så har jag trots allt hopp om liv.