Sjukstuga

Tillbaka till livet, efter några hemska dygn med en sjuk dotter. Körtelfeber kan nu läggas till till erfarenhets-cv:t. En nära-döden-upplevelse, som många tidigare drabbade också vittnat om. I går natt blev det åter ett besök på akuten. Gränsen var egentligen nådd för länge sedan, men eftersom det enda vi fick veta var att körtelfeber inte gick att medicinera och rekommenderades full dos alvedon och ipren. Det funkade ju inte alls som sagt. Vi har provat zonterapi, massage, vetekudde mot örat och kämpat som idioter. Hälsokosten fick sälja lakritsrots-te, efter att jag googlat och läst att någon blivit frisk fort när de druckit det. 
 
 
Eftersom det funkat bäst med kalla drycker, så kokade, silade och kylde jag det istället för att dricka det varmt. Till slut fick hon i alla fall kortison och tramadol, som varit rena rama mirakelkuren. Dock så blev det en dag på vårdcentralen igår också, eftersom vi läste att tramadol inte var bra vid leverpåverkan. Och på akuten gick det så fort så jag tror faktiskt inte att läkaren ens läste journalen och vi tänkte inte på att informera om det mitt i natten i förtvivlan. Nu har de i alla fall kollat så det inte har utvecklats till någon inflammation som en följd av virusinfektionen och hon får ta några tramadol per dygn för att få smärtlindring som hjälper. Och halleluja!!!! Det hjälper. Hon har sovit hela natten. 
 
Mitt i alltihopa så har svärsonen bakat bullar till sin födelsedag som är imorgon.
 
 
Det gjorde han med bravur trots att det var första gången. Det gav dessutom lite guldkant på allt elände med både doft och provsmakning. Dottern lyckades också få i sig en góbulle tack och lov. Annars blir det mest att titta på och längta efter bättre tider.
"Happy Feet " gav också lite glädje en kväll med mamma och pappa, när pojkvännen var på träning. Så himla gulliga pingvinbäbisar och sköna dansrörelser. Bra gjort! Gav dessutom nya virkidéer. Snacka om "arbetsskadad"!
 
Alla ♥-ans dag firade vi väldigt enkelt som vanligt. Dagen inleddes dock med att "Renån" fick åka snöre. Våra hjäpsamma älsklingar fick utföra en kärleksfull handliing. Inte så kul att bli stående precis vid avfarten från E4:an bland en massa idiotiska, egoistiska bilförare. En ödmjuk vinkning från en passerande ambulanskille värmde dock. Jag förstår att det händer en massa olyckor när alldeles för många bara tänker på sig själv och ska om och förbi trots möte, smala vägar och bogserande ekipage. Tack och lov så gick det bra! 
 
 
Mannen och jag köpte favoritchoklad tillsammans <3
 
Numera kan vi säga att vi bor i ett sjukstugeområde, i stället för i ett sommarstugeområde. Grannen har nyss kommit hem efter en akut, komplicerad operation och är konvalescent, dottern våran helt däckad och mannens planerade operation till veckan känns sådär lagomt lockande. Jag känner att jag lever, och gör så gott jag kan. Ska försöka vila och samla krafter nu när dottern har fått hjälp. Jag ska börja med att ta en promenad med pumin och sedan njuta av att sitta framför eftermiddagens OS-matcher i hockey och curling. Over and out!
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Kommentera här: